Invasion di Kòrsou

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Invasion di Kòrsou
Parti diFrench Revolutionary Wars Editá
Lokalisá naKòrsou Editá
Koordinato geográfiko12°11′0″N 69°0′0″W Editá
Fecha25 sèptèmber 1800 Editá
Fecha inisial22 yüli 1800 Editá
Fecha final25 sèptèmber 1800 Editá
PartisipanteGran Bretaña, Batavian Republic, Estadonan Uni di Merka, French First Republic Editá
Map

E invashon di Kòrsou na 1800 durante e Guera di e Segundo Koalishon a ser lansa pa e forsanan franses kontra e Repúblika di Batavia. E fransesnan a desembarká riba e isla dia 22 di yüli, i riba 5 di sèptèmber nan a ataká i a kapturá un fuerte ku tabata protehá e siudat di Willemstad, Kòrsou. E konsul merikano a manda yudansa, i riba 10 di sèptèmber e gobernador hulandes di e isla a entregá su mes na un fregata britániko, HMS Nereide, bou di mando di Frederick Watkins. Dia 22 di sèptèmber e barkunan merikano USS Patapsco i USS Merrimack a yega, i dia 23 di sèptèmber Patapsco a nabegá bai e puerto i a desembarká tropanan pa reforsá e garnison ku tabata protehá e siudat. Dia 23 i 24 di sèptèmber, e fransesnan a tira riba e defensornan dia i anochi, ku interkambio di kandela di kanón i muskèt. Aunke un asalto franses tabata parse imminente, e forsanan franses a bandoná e isla durante oranan di anochi. Significativamente, e fransesnan a sufri hopi morto of herido, un kontraste ku e dos herido di banda mericano. E forsanan britániko a tuma kontrol di e isla i e forsanan merikano a sali for di dje.

Historia[editá | editá fuente]

E isla di Kòrsou tabata importante pa komersiantenan merikano den Karibe, i fo'i komienso di e "Guera di Quasi" (1798-1800) tabatin barkunan stashoná einan pa vigilá interesnan merikano. E balandro USS Patapsco a risibí òrdu pa bai aya na mei di 1800, yegando na yüni i saliendo poko despues. Ningun barku di guera merikano tabata stashoná na Kòrsou dia 23 di yüli, ora un forsa fransés a yega for di Guadeloupe ku sinku barku i 1.400 sòldá, marinero i milísia guadelupeño. E forsanan franses a desembarká i nan komandante a eksigí e entrega di e fòrti, loke gobernador Johann Rudolf Lauffer a nenga.

Sitio[editá | editá fuente]

Otro 10 barku ku mas marinero i tropa a desembarká riba 5 di sèptèmber, ora ku forsa franses a ataká e fortinan ku tabata protehá Willemstad, kapturando uno. A manda un nota menasando ku lo ataká merikano. E konsul merikano Benjamin Phillips a manda un mensahero pa St. Kitts, i USS Merrimack i Patapsco a ser mandá pa Kòrsou dia 14 di sèptèmber, yegando dia 22 di sèptèmber.

Entretantu, e británikonan a manda e fregata HMS Nereide bou di komando di Frederick Watkins pa e isla pa evitá su kaptura dor di e fransesnan. Dia 10 di sèptèmber Nereide a yega e punto ost di Kòrsou i aki a kore dos korsario ku e komandante fransés a laga nabega manera pikèt. Despues ku e barkunan a retira den un bahia ku tabatin 15 otro korsario, Watkins a nabegá pa Willemstad, kaminda el a kuminsá ataká varios obhetivo ku tabata tira for di e siudat. Un komersiante merikano pronto a informá e britániko di e situashon i ku e hulandesnan tabata dispuesto pa entregá nan mes na e britániko na kambio di protekshon. E britániko a desembarká un forsa di binti marino i a aseptá e kapitulashon di gobernador lassuer tres dia despues. E fransesnan ainda tabatin dos fuerte serka di e siudat, i riba 22 di sèptèmber, promé ku e yegada di e forsanan merikano, e komandante franses a eksigí e kapitulashon di e siudat den 24 ora.

Bataya[editá | editá fuente]

Riba 23 di sèptèmber, pa salba e siudat i protehá propiedat merikano, Patapsco a nabegá pa e pòrt, a desembarká su marinan, reforsá ku binti marinan di Merrimack. E tropanan tambe tabata tripula un bateria di arma i a desplega nan mes den e ciudad. Aproximadamente na 17: 00, e fuerte i hòmbernan franses a tira kontra e forsanan di defensa, na kua Nan a kontestá E kanón Di Patapsco huntu ku e musketnan i kanónan di e forsanan di defensa. Dos merikano a keda heridá; e pèrdida di franses tabata di 150 hòmber morto òf heridá.

Riba 24 di sèptèmber, e fransenan a interkambiá tironan di kanónan i musketnan ku e forsanan di defensa; e volumen di kandela franses a hiba e defensornan pa warda un asaltá e siudat. Sinembargo, durante anochi e fransenan a bandoná nan posishonnan i a zarpa.

Konsekuensha[editá | editá fuente]

Riba mainta di 25 di sèptèmber Merrimack a haña ku e barkunan franses a sali for di laman durante anochi. Nereide a nabegá pa e haf i e kapitulashon a drenta na vigor. Pensando ku e fransenan lo a bolbe, Watkins a pidi e dos kapitannan merikano pa navegá riba e banda di bientu di e isla mientras Nereide tabata sigurá e isla. Den dies dia di krusero, e merikanonan a kapta solamente un barku fransés promé ku nan a para na Willemstad mientras nan tabata regresá St. Kitts. Na nan regreso na Kòrsou, e merikanonan a deskubrí ku Watkins no a kumpli ku su palabra i, en bes di protehá propiedat merikano, el a embargá kuarenta i un barku den e haf, di kua shete tabata merikanonan. E komandante Di Nereide tambe a konfiská un kantidat grandi di espesie pertenesé na konsul Phillips i a establesé korsarionan ku tabata navegá ku òrdu pa apoderá di navegasion merikano. Den su reportahenan Watkins a ignora kompletamente e asistensia ku e merikanonan a duna pa tuma e isla i ni siquiera a mensiona su presensia durante e akshon. Watkins su trato na e merikanonan no a keda aprobá pa e funshonarionan britániko i, despues di nombramentu di un komandante nobo pa E estashon britániko Di Jamaika, El a ser desposedé di su mando i a haña e espesie ku el a konfiská bèk.