Diskulpa di Hulanda pa e pasado kolonial

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Diskulpa di Hulanda pa e pasado kolonial
Faseta diReino Hulandes, Suriname, Antias Hulandes Editá

Diskulpa pa e pasado kolonial door di Hulanda ta e diskurso ku a tuma lugá dia 19 di desèmber 2022, unda promé minister Mark Rutte na nòmber di e estado di Hulanda a ekspresá formalmente, den e idiomanan hulandes, ingles, papiamentu i sranantongo, su diskulpa na tur katibu, nan yu i desendientenan, pa e krimennan kontra humanidat na Sürnam, Aruba, Kòrsou, Boneiru, Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba.

Historia[editá | editá fuente]

E diskulpa pa e pasado kolonial hulandes tabata presedé pa un proseso di debate general den Reino Hulandes pa ofrese dispensa pa e papel ku e estado (madre patria) i su predesesornan hurídiko a hunga den e fechorianan ku a tuma lugá den e kolonianan hulandes desde siglo 17 te siglo 20. E predesesornan institushonal di Hulanda ta inkluí e Repúblika di e Shete Hulanda Uni (Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden), de Vereenigde Oostindische Compagnie (VOC), West Indische Compagnie (WIC), Repúblika di Batavia, Reino Hulanda (Koninkrijk Holland) i KNIL, e ehersito real hulandes-indones (Koninklijk Nederlandsch-Indisch Leger).

E diskushon aki tabata fokus partikularmente riba Guiana hulandes, spesífikamente kolonia Sürnam, i e área di Karibe (kolonia Kòrsou i Dependensianan), mientras e èksküs pa atrosidatnan di guera durante e era kolonial tabata un elemento di diskushon ku generalmente ta regarda Indonesia, antes "Nederlands-Indië".

Na 2020 Hulanda ta instituí e kolegio konsultativo ‘Grupo di Diálogo Pasado di Sklabitut’, konstituí pa e miembronan: Dagmar Oudshoorn (presidente), Edgar Davids, Lilian Gonçalves-Ho Kang You, Hannie Kool-Blokland, Glenn de Randamie i Ruben Severina.[1] Dia 1 di yüli 2021 e kolegio ta entrega e rapòrt ‘Kadenanan di Pasado’ (Ketenen van het Verleden) na minister demisionario di Asuntunan Interno i Relashon den Reino Kajsa Ollengren, den kual ta rekomendá pa estado hulandes pasa pa rekonosementu, diskulpa i rehabilitashon pa e pasado di sklabitut.[2]

Dia 19 di desèmber 2022, na drèmpel di 2023, minister presidente Rutte for di Archivo Nashonal na Den Haag a ekspresá su diskulpa (‘Awe mi ta pidi diskulpa’) den presensia di representante di organisashonnan ku ta boga pa rekonosementu di konsekuensia di sklabitut. Despues di e diskurso miembronan di e gabinete Rutte a bai den kombersashon tokante kiko e diskulpa ta nifiká ku organisashonnan konserní i outoridatnan na Sürnam (Frank Weerwind), Aruba (Eric van der Burg), Kòrsou (Alexandra van Huffelen), Sint Maarten (Ernst Kuipers), Boneiru (Karien van Gennip), Sint Eustatius (Marnix van Rij) i Saba (Maarten van Ooijen).[3]

Na Sürnam por a konstatá un divishon den e pueblo relashona ku e diskulpa. Algun organisashon tabata preferá pa esaki a tuma lugá dia promé di yuli 2023, fecha importante den e konmemorashon di Ketikoti.[4] Desde e paisnan karibense di Reino Hulandes, Aruba, Kòrsou i Sint Maarten, tabatin krítika riba e manera ku e diskulpa hulandes a wòrdu realisá, esta sin partisipashon i konsulta ku instansianan konserní den Karibe.

Otro kasonan[editá | editá fuente]

Durante siglo 21 tabatin kaba diferente instansia di gobièrnu hulandes i nan representantenan ku a ofrese diskulpa pa varios aspekto di e régimen kolonial hulandes na West-Indië, Oost-Indië i otro kaminda (manera kolonia Kaap, Sur Afrika). Tambe Banko Sentral di Hulanda (De Nederlandse Bank) i munisipio di Amsterdam, Utrecht i Den Haag a ekspresá nan diskulpa pa nan enbolbimentu ku komèrsio di katibu i sklabitut. Na 2022 Rei Willem-Alexander a anunsiá di a enkargá ekspertonan independiente pa investigá e papel di Kas Real di Hulanda den historia kolonial.[5]

Mira tambe[editá | editá fuente]