Reino Hulandes
| Reino Hulandes | ||
|---|---|---|
| Koninkrijk der Nederlanden | ||
(Bandera) | ||
| Atministrashon | ||
| Kapital | No tin kapital. Sede di gobièrnu di Reino ta Den Haag, Hulanda | |
| Stat mas grandi | Amsterdam | |
| Idioma ofisial | Hulandes, Fries, Ingles, Papiamentu | |
| Gobernashon | Monarkia konstitushonal | |
| Rei | Willem-Alexander di Hulanda | |
| Statuut | 28 di òktober 1954 | |
| Geografia | ||
| Área | 42.201 kilometer kuadra | |
| Punto mas altu | Mount Scenery | |
| Koordinato | 52°22′N 4°53′E / 52.367°N 4.883°E | |
| Poblashon | ||
| Populashon (2013) |
17.100.715 405.22 habitante/km² | |
| HDI | 0,941 (2021) | |
| Otro infromashon | ||
| Unidat monetario | Euro (Hulanda), Florin Antiano (Kòrsou, Sint Maarten), Florin Arubiano (Aruba) ( EUR, ANG, AWG) | |
| Zona di tempu | UTC+1 i -4 | |
| Wèp | .nl, .an i .aw | |
| Kódigo | NLD | |
| Tel | 31 (Hulanda), +599 (Antias Hulandes) i +297 (Aruba) | |
| Mapa detaya di Reino Hulandes | ||
![]() | ||
| Imágennan riba | ||
| Wèpsait ofisial | ||
| [Editá Wikidata] · [Manual] | ||
Reino Hulandes ta un reino ku for di 1954 ta konsistí di diferente pais. Desde 2010 e ta konstituí pa cuater pais: Hulanda, Sint Maarten, Kòrsou i Aruba. Te ku aña 1975, Sürnam tabata un pais den Reino Hulandes. Nieuw Guinea tabata un pais den Reino Hulandes te ku aña 1962. E Reino ta un monarkia federal ku e rei di Hulanda komo kabes di estado. E relashonnan entre e paisnan den reino ta stipulá den e Statuut di 28 di òktober 1954. Difisil ta pa mira e diferensia entre e Reino Hulandes (e tres pais) komo monarkia federal i e país Oropeo (Hulanda) ku ta karga e mesun nòmber.
Historia
[editá | editá fuente]Desde 1955 e Teritorio Insular Autonomo di Aruba a introduci su propio escudo y desde 1976 su propio himno y bandera nacional y a base di un referendum teni na maart 1977 a skoge tambe pa su independencia, pa a bira un pais politicamente completamente separa y independiente, completamente para riba su mes y un Estado Miembro di un Reino Hulandes den forma di un commonwealth segun e modelo di e Statuut di Westminster y e Commonwealth Britanico, consistiendo di cuater pais, manera tawata e deseo di e pueblo ancra tambe caba for di augustus 1947 den un staatstuk oficialmente presenta y publica.

Paisnan
[editá | editá fuente]- Aruba
- Hulanda (inkluyendo Boneiru, Sint Eustatius i Saba komo munisipionan hulandes, e islanan BES)
- Kòrsou
- Sint Maarten
Kabes di Estado
[editá | editá fuente]Willem-Alexander di Hulanda ta kabes di estado di henter Reino Hulandes: ku ta konstitui pa kuater pais separa y independiente, esta Hulanda, Aruba (1986), Kòrsou (2010) i St. Maarten (2010).
Gobiernu di Reino
[editá | editá fuente]E Gobièrnu di Reino ta konsistí di e Rei di Reino Hulandes, Rei Willem-Alexander i e Konseho di Minister di Reino ku ta konsistí di e Konseho di Minister kompleto di Hulanda hunto ku e tres minister plenipotensiario kada uno representando sea Aruba, Kòrsou o St. Maarten.
Link eksterno
[editá | editá fuente]- Kabinet van de Gevolmachtigde Minister van Aruba
- Ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties
- Tekst Statuut (HTML)
- Toelichting op het Statuut bij het Ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties
