Joceline Clemencia

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Joceline Clemencia
Pais di nashonalidatReino Hulandes Editá
Fecha di nasementu30 novèmber 1952 Editá
Lugá di nasementuKòrsou Editá
Fecha di fayesimentu30 mei 2011 Editá
Lugá di fayesimentuWillemstad Editá
Okupashoneskritor Editá
A studia naUniversidat di Amsterdam Editá
Periodo activo (inicio)1980 Editá

Joceline Andrea Clemencia (☆ 30 di novèmber 1952 na Kòrsou – † 30 di mei 2011 na Kòrsou) tabata un lingwista, eskritor, feminista i aktivista pro independensia di Kòrsou. E tabata prinsipalmente konosí komo luchadó pa rekonosimentu di Papiamentu komo idioma ofisial di Antias Hulandes.

Biografia[editá | editá fuente]

Prome añanan[editá | editá fuente]

Joceline Clemencia a lanta den un famia grandi ku su mayornan Helena Engracia Andreas i Juan Manuel Clemencia.[1] El a sigui enseñansa sekundario na MIL na Otrobanda. Na Hulanda el a studia spaño na Universidat di Amsterdam i a dediká su tèsis na e poeta kurasoleño, Elis Juliana.[2] Despues el a promove na e mesun universidat den idioma i literatura spaño. Durante su tempu di studiante, el a bira enbolbí den diferente moveshon aktivista, entre otro e protestanan mundial kontra e guera di Vietnam i e moveshonnan independentista di Antia Hulandes.[3]

Karera[editá | editá fuente]

Na komienso di añanan ochenta Clemencia a kuminsá su karera na Kòrsou komo dosente di spaño, promé na Radulphus College i despues na Peter Stuyvesant College.[2] Un dékada despues e tabata direktor di Instituto Nashonal di Idioma (INI), tambe konosí komo 'Sede di Papiamentu'. E instituto tabata dediká su mes na promoshon di uso i enseñansa di Papiamentu, tareanan ku Fundashon pa Planifikashon di Idioma (FPI) a kontinuá for di 1998. Na 1996 Clemencia a dirigí e Instituto Kultural Independensia i despues tambe Skol Nobo, tur dos instituto di enseñansa el a fundá. Na Instituto Kultural Independensia tabata duna les di papiamentu, mientras ku na Skol Nobo, tabata duna les, pa tur edat for di 6 aña di edat, den materianan no inkluí den e programa eskolar na otro skolnan, manera historia di cultura, arte y estudio natural. El a skirbi huntu ku Omayra Leeflang e buki di Papiamentu, titulá Papiamentu Funshonal, ku a bira un standart den enseñansa sekundario.[4]

Bida privá[editá | editá fuente]

Clemencia tabata kasá ku Frank Kirindongo (tambe konosí komo Frank Quirindongo), ku ken e tabatin tres yu promé ku nan a divorsiá.[3] El a fayesé dia 30 di mei 2011 na Willemstad despues di un bataya di dos aña kontra kanser di pecho.[5]

Obranan selektá[editá | editá fuente]

  • Papiamentu in het Curaçaos basisonderwijs (1987), Hacha: boletin mensual pa Antiano na Utrecht i besindario.
  • Perspektiva di morto den poesia di Elis Juliana (1987), Plataforma: revista di Plataforma di Organisashonnan Antiano
  • Een gewaad van Europese magie over het harnas van Afrikaanse magie: enkele aspecten van religiositeit in de poëzie van Elis Juliana (1987), Plataforma: revista di Plataforma di Organisashonnan Antiano
  • Het grote camouflagespel van de OPI : een thematische benadering van de poëzie van Elis Juliana (1989), KITLV, Leiden, ISBN 978-90-6718-017-7
  • OPI i e gran kamuflahe: tokante poesia (1989), Sede di Papiamentu, Kòrsou
  • The semiotics of dark clouds in songs and poems of Elia Isenia: art as female therapy (1992). In: Mundu yama sinta mira: womanhood in Curaçao, Fundashon Publikashon, '
  • Crime du fin de siècle: de eeuwige vernieuwingsintenties voor het Curaçaosche basisonderwijs, (1993), Black flash, Canada
  • Mi ta skirbi pa saka, frustrashon : vijf jonge Antilliaanse dichteressen, Lover, no. 4, (1993) p. 276-279
  • Op Curacao baart de vrouw ruimte, Surplus, jaargang 8, no. 5 (1994), p. 2-4
  • Suriname en het Caribisch gebied, Surplus, jaargang 8, no. 5 (1994), p. 2–19
  • Women who love women in Curaçao: from "Cachapera" to open throats: a commentary in collage, Feminist studies, jaargang 22, no. 1 (april 1996), p. 81–88, ISSN 0046-3663
  • Language is more than language in the development of Curac̦ao (1999), UNESCO Representative in the Caribbean, Kingston, Jamaica, ISBN 978-976-95037-5-5
  • Katibu ta galiña: from hidden to open protest in Curaçao (20011). In: English- and Dutch-speaking regions, J. Benjamins, Amsterdam, ISBN 90-272-3448-5

Link eksterno[editá | editá fuente]