It is not a sock puppet, but rather an automated or semi-automated account for making repetitive edits that would be extremely tedious to do manually.
Administrators: if this bot is malfunctioning or causing harm, please block it.
CarsracBot is a cross-language bot based on pywikipedia script by Carsrac for interwiki link solving and adding. I speak Dutch and understand some spanish.
This page is maintained by the CarsracBot
100 laatste ongecontroleerde anonieme wijzigingen
Ningun kambio hasí den e periodo indiká no ta kuadra ku e kriterionan akí.
10:03, 28 sèptèmber 2023 Johannesburg (hist | editá) [1,051 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Databox}} '''Johannesburg''' ta e di siudat mas grandi di Sur Afrika i ta situá den provinsia di Gauteng. E ta un di e munisipionan metropolitano di Sur Afrika bou di e nòmber di "City of Johannesburg Metropolitan Municipality" (ingles) i "Stad Johannesburg Metropolitaanse Munisipaliteit" (afrikaans). Apesar di no ta kapital di e pais, Johannesburg definitivamente ta e kurason di e ekonomia surafrikano, di kua e industria di oro ya a laga di ta su ú...")
09:58, 28 sèptèmber 2023 Honiara (hist | editá) [950 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Databox}} '''Honiara''' ta kapital i siudat mas grandi di Islanan Solomon, situá na kosta nortwest di e isla Gaudalcanal. E tin 92.344 habitante (2021).<ref>Solomon Islands National Statistics Office. Projected population by province 2010-2025. https://www.statistics.gov.sb/statistics/social-statistics/population</ref> E siudat tin un aeropuerto internashonal: Honiara International Airport (te november 2003: ''Henderson Field'') i e puerto di Point Cruz. E kar...")
19:47, 27 sèptèmber 2023 Fort Oranje (Boneiru) (hist | editá) [3,006 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Databox}} '''Fort Oranje''' ta un fòrti chikitu ku muraya di kuater meter altu i kuater kañon, situá den e sentro di Kralendijk, kapital di e isla Boneiru den Hulanda Karibense.<ref name="beautiful">{{nl}}{{citeer web|url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/historische-gebouwen.php |titel=Historische gebouwen|werk=Beautiful Bonaire|bezochtdatum=2023-09-27}}</ref> E ta e struktura mas bieu riba e isla. == Historia == Fort Oranje a w...")
15:51, 27 sèptèmber 2023 The Bottom (hist | editá) [2,543 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Databox}} '''The Bottom''' (originalmente ''Botte'' na hulandes) ta kapital i lugá mas grandi di Saba, isla hulandes den Laman Karibe.<ref name=STB>[http://www.sabatourism.com/sabavillages.html The villages of Saba (Saba Tourist Bureau)]</ref> E ta situá na pia di e volkanMount Scenery, na un altura di alrededor di 200 meter riba nivel di laman. Na 2017 e tabatin 685 habitante di un total di 2.010 isleño.<ref>{{nl}}{{citeer web |url=https://...")
20:07, 21 sèptèmber 2023 Kaapstad (hist | editá) [1,818 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Databox}} '''Kaapstad''' (afrikaans: Kaapstad, ingles: Cape Town, xhosa: iKapa), tambe yamá ''Siudat Mama'', ta e di dos siudat di Sur Afrika, despues di Johannesburg, i e siudat mas antiguo di e pais. E ta kapital di provinsia di West-Kaap. Kaapstad ta sede di e Parlamento di Sur Afrika i konhuntamente ku Pretoria (poder ehekutivo) i Bloemfontein (poder hudisial) ta un di e kapitalnan di Sur Afrika.<ref>{{en}}{{Cite web |url=https://ww...")
18:43, 21 sèptèmber 2023 Shanghai (hist | editá) [852 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Databox}} '''Shanghai''' (chines: 上海} ) ta e siudat mas grandi di Repúblika di China. Desde 2005 e munisipio ta poseé e status spesial di ''"siudat sentral nashonal"'', meskos ku Bejing, Tianjin, i Chongqing. Ku un poblashon di 24,9 mion habitante Shanghai ta e siudat mas poblá na mundu, i ku 36,4 mion habitante un di e metrópolisnan mas grandi na mundu.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://www.citypopulation.de/e...")
20:19, 20 sèptèmber 2023 Teatro (hist | editá) [1,474 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Teatro''' (derivá di griego: θέατρον, théatron of lugá pa mira) ta un nòmber general pa formanan di arte den kual aktornan ta hasi presentashonnan en bibo dilanti un publiko, mas tantu riba un tarima. Aki e aktornan ta komuniká ku públiko mediante gestikulashon, bos, kanto, músika i baile. Ora di presenta teatro riba tarima ta papia di un piesa of obra teatral. Obranan teatral, produsí pa outornan d...")
10:19, 20 sèptèmber 2023 Ópera (hist | editá) [1,086 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Ópera''' (literalmente ''obranan'', forma plural di e palabra latin: ''opus''), ta un estilo di teatro musikal. Den un ópera ta kombina músika i teatro, kada personahe ta wòrdu representá pa un kantante klásiko. Tambe e ta inkluí otro artenan di tarima, manera aktuashon, esenario, disfras, i hasta baile i balèt. Ópera tin su orígen na Florenza na fin di siglo 16 i ta parti di e tradishon kultural di...")
14:27, 19 sèptèmber 2023 Russell Voges (hist | editá) [2,206 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Wilfred Russell Voges''' (☆ 11 di òktober1943 na Sint Maarten) ta miembro di Cft Kòrsou i Sint Maarten (Kolegio di supervishon finansiero Kòrsou i Sint Maarten), representando Sint Maarten.<ref>[https://www.cft.cw/pp/tokante-cft/cft-korsou-i-sint-maarten Cft Kòrsou i Sint Maarten]</ref> Voges tin un karera largu den gobernashon na eks-Antias Hulandes i na Sint Maarten, entre otro komo minister den e gabinetenan Po...")
19:29, 18 sèptèmber 2023 Premio Pierre Lauffer (hist | editá) [2,412 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Premio Pierre Lauffer''' òf '''Premio Bienal Pierre Lauffer''', tambe konosí komo ''“Chapi di Plata”'', ta un premio literario pa e idioma di Papiamentu ku ta dediká na e poeta i papiamentista Pierre Lauffer. Chapi di plata ta para símbolo pa e amor pa e idioma di un pais. E nòmber aki tin su orígen den un poema sin título ku Lauffer a publiká den su obra “’Lagrima i sonrisa”. Despues di fayesementu di Lauffer na 1981...")
11:57, 18 sèptèmber 2023 Polistes myersi (hist | editá) [638 bytes] Lhikan634(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Databox}} '''Maribomba di Kòrsou''' (nòmber sientífiko '''''Polistes myersi''''') ta un espesie di insekto suptropikal ku ta pika. E ta pertenesé na e famia di e Vespidae i na e genus di e ''Polistes''. A wòrdu deskribí pa promé biaha pa Bequaert na 1934. E palabra maribomba of maribombo ta derivá di e kimbundo, idioma papiá den Afrika (''ma-rimbondo''). <gallery> Polistes myersi ssp. curassavicus.jpg|''Polistes myersi...")Etikèt: Visual edit: Switched
10:10, 18 sèptèmber 2023 Linguistica (hist | editá) [1,644 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Linguistica''' (hulandes:''Taalkunde'', ingles:''Linguistics'') ta e estudio cientifico di idioma.<ref>{{en}}{{Cite book|title=On Language and Linguistics |first=Michael A. K. |last=Halliday |author2= Jonathan Webster | publisher= Continuum International Publishing Group |year=2006 |isbn= 978-0-8264-8824-4 |page=vii}}</ref><ref>{{en}}{{cite web|title=What is Linguistics? {{!}} Linguistic Society of America|url=https://www.linguis...")
21:51, 17 sèptèmber 2023 Filologia (hist | editá) [670 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Filologia''' (griego φῖλος, ''phîlos'', amor y λόγος, ''lógos'', palabra, discurso) ta un ramo di linguistica cu ta enfoca riba idiomanan morto. E palabra a wordo uza pa prome biaha dor di Platón den su dialogo ''Phaedrus'' den e sentido di un preferencia special pa discursonan. E filologo ta studia idioma y literatura di un pueblo pa medio di su scrituranan antiguo, conhuntamente cu e historia cultural di e...")
21:21, 17 sèptèmber 2023 Lexicografia (hist | editá) [377 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} Lexicografia (griego: ληξικος γραφειν of describi un palabra) ta e estudio di e vocabulario di un idioma. Den practica lexicografia ta e arte di compila, skirbi y edita diccionario, enciclopedia y bukinan di referencia. Un persona cu ta ocupa profesionalmente cu lexicografia ta un lexicografo. Category:Linguistica")
22:03, 16 sèptèmber 2023 Premio Boeli van Leeuwen (hist | editá) [3,148 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Premio Boeli van Leeuwen''' (ofisialmente ''Premio Willem C.J. ‘Boeli’ van Leeuwen''), ta un premio general di kultura ku ta dediká na e poeta i eskritor Boeli van Leeuwen (1922–2007). E ta wòrdu otorgá kada dos aña na persona of instansia aktivo riba tereno kultural, hurídiko, gobernamental, sosial òf periodístiko i ku mediante prestashon intelektual ekstraordinario a kontribuí na un profundisashon sientífi...")
11:04, 16 sèptèmber 2023 Fernando Botero (hist | editá) [3,089 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Fernando Botero Angulo''' (☆ 19 di april1932 na Medellín – † 15 di september2023 na Monaco) tabata un artista visual, pintor y escultor Colombiano.<ref>{{es}}{{citeer web|url=http://www.eluniversal.com.co/cartagena/cultural/fernando-botero-le-espanta-la-idea-de-la-jubilacion-72944|titel=A Fernando Botero le espanta la idea de la jubilación |datum=2012-04-17|bezochtdatum=2023-09-...")
21:38, 15 sèptèmber 2023 Nort di Saliña (hist | editá) [2,792 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Nort di Saliña''' òf ''Nort'i Saliña'' ta un bario di Kralendijk, kapital di Boneiru. E bario ta situá panort di Kralendijk (Playa), i ta un di e barionan mas grandi di e isla.<ref>{{nl}}{{Citeer web |url=https://repository.officiele-overheidspublicaties.nl/CVDR/CVDR837/1/html/837_1.html |titel=EILANDSBESLUIT HOUDENDE ALGEMENE MAATREGELEN van de 17e januari 1990 ter uitvoering van artikel 1 van de Eilandsverordening bebouwde...")
10:02, 15 sèptèmber 2023 ENNIA (hist | editá) [2,240 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''ENNIA''' of '''ENNIA Caribe''' ta un kompania di siguro ku ta aktivo na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten i na Hulanda Karibense desde 1948. == Aktividat i struktura == E empresa ta ehersé aktividatnan den ramo di siguro di daño, bida i malesa. E tin ofisinanan na Aruba, Boneiru, Kòrsou i Sint Maarten i ta konta ku alrededor di 200 empleado. Su sede prinsipal ta na Kòrsou. Bou di e entidat hurídiko ENNIA Caribe Holdin...")
21:09, 12 sèptèmber 2023 ASCD Arriba Peru (hist | editá) [1,892 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Arriba Peru''' òf '''ASCD Arriba Peru''' (ofisialmente ''Asociación Socio-Cultural y Deportiva Arriba Peru'') ta un klup di futbòl amatür di Kralendijk, Boneiru. E klup ta konosí pa tin un influensia grandi di e peruanonan residensiá na e isla. Aktualmente e ta milita den Liga Boneiru, e liga di fútbòl mas altu di FFB. == Historia == Arriba Peru a wòrdu fundá 5 di...")Originalmente kreá komo "SV Arriba Peru"
17:12, 11 sèptèmber 2023 Maureen Vieira (hist | editá) [4,515 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Maureen Ava Vieira''' (☆ 3 di februari1955 na Aruba) ta modelo y reina di beyesa di Aruba cu na aña 1974 a titula Miss Aruba y a termina como di cuater runner-up di Miss Universo, haciendo esaki e prome biaha cu Aruba a clasifica den e cinco finalista di e certamen. == Biografia == Maureen Vieira a nace dia 3 di februari 1955 na Aruba y a lanta den bario di Santa Cruz. Despues di MAVO e tabata alumno...")
08:30, 11 sèptèmber 2023 Jitasama (hist | editá) [873 bytes] Caro de Segeda(papia | kontrib'nan)(Created page with "'''Jitasama''' ta un Idioma artifisial ku ta maximiza e fasilidat di pronunsia, gramatika simplista i un vocabulario basa riba e 16 idiomanan mas papiado i influyente di mundo. Su influensianan struktural prinsipal ta Interlingua, Toki Pona i e idiomanan kriol di Karibe. E tin e siguiente karakterístikonan: * 18 letra abdefgijklmnoprstu. * Sin mayúskulonan. * E ta skirbí manera e ta zona. * E no tin diptongo. * Nan gramátika ta regular i sim...")
21:48, 8 sèptèmber 2023 Medio Oriente (hist | editá) [1,269 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Medio Oriente''' (árabe: الشرق الأوسط, ash-Sharq al-Awsaṭ, turko: Orta Doğu, farsi: خاورمیانه châvar-e miyâne, hebreo: המזרח התיכון ha-mizrach ha-tichon) ta un region históriko i polítiko ku ta situá riba un krusada di tres kontinente: Oropa, Asia i Afrika. Ront 1900 e término Medio Oriente a bira popular na Reino Uni. E teritorio no ta eksaktamente determiná, per...")
17:35, 8 sèptèmber 2023 Minister di estado (hist | editá) [3,028 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Minister di estado''' ta un título ku ta wòrdu usá pa algun polítiko den paisnan ku un sistema parlamentario. Na sierto pais e título di "minister di estado" ta komparabel ku esun di un "secretario di estado" na, entre otro, Hulanda i eks-Antias Hulandes. Na otro paisnan e ta mas tantu un título ku ta wòrdu otorgá na politikonan prominente, manera miembronan di gabinete o un hefe di estado. Tambe tin paisnan unda e ta djies u...")
20:42, 6 sèptèmber 2023 Zjudeo-papiamentu (hist | editá) [4,269 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} '''Zjudeo-papiamentu''' òf papiamentu hudiu ta un dialekto di papiamentu, papiá pa e komunidat hudiu sefardí di Kòrsou. E dialekto muy probablemente a originá den e di dos mita di siglo 17, ora e sefaditanan a establesé nan mes pa promé bes na Kòrsou. Komo idioma di diáspora hudiu e ta kore riesgo di ekstinshon. Zjudeo-papiamentu ta probablemente e úniko dialekto étniko basá riba un idioma krioyo ku ta bibu ainda....")
20:38, 4 sèptèmber 2023 1816 (hist | editá) [1,565 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "'''1816''' tabata un schrikkeljaar ku a kuminsá riba un djaluna riba e kalènder gregoriano. E ta marka e di 1816 aña despues di Kristu; e di 816 aña di e di dos milenio; e di 16 aña di siglo 19 i e di 7 aña di dékada 1810. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == ''...")
20:36, 4 sèptèmber 2023 1804 (hist | editá) [1,212 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''1804''' tabata un schrikkeljaar ku a kuminsá riba un djadumingu riba e kalènder gregoriano. E ta marka e di 1804 aña despues di Kristu; e di 804 aña di e di dos milenio; e di kuater aña di siglo 19 i e di sinku aña di dékada 1800. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber...")
20:34, 4 sèptèmber 2023 1806 (hist | editá) [1,138 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''1806''' tabata un aña komun ku a kuminsá riba un djarasons riba e kalènder gregoriano. E ta marka e di 1806 aña despues di Kristu; e di 806 aña di e di dos milenio; e di seis aña di siglo 19 i e di shete aña di dékada 1800. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber''' '''D...")
15:23, 4 sèptèmber 2023 Banko Mundial (hist | editá) [1,581 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Banko Mundial''' (ingles: World Bank, abreviá WB) ta un organisashon multinashonal ku ta spesialisá den finansa i otro formanan di asistensia pa ku e infrastruktura di paisnan den desaroyo. E tin komo meta pa redusí pobresa mediante préstamonan kontra interes abou, krédito sin interes i sosten ekonómiko na nashonnan den desaroyo. Su strategia di préstamo ta influensiá pa e Metanan Mundial pa Desaroyo Sostenibel (''Sustainible...")
15:22, 4 sèptèmber 2023 Grupo di Banko Mundial (hist | editá) [1,790 bytes] Caribiana(papia | kontrib'nan)(Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Grupo di Banko Mundial''' (ingles: World Bank Group, abreviá WBG) ta un famia di sinku organisashon internashonal ku ta duna fiansanan na paisnan den desaroyo. E ta un banko di desaroyo mas grandi i mas konosí na mundu i ta opservadó den e Grupo di Desaroyo di Nashonnan Uni.<ref>{{Citeer web |titel=RDSI Sign Gold |url=http://www.antopedia.org/index.cfm?P=13 |bezochtdatum=2023-09-04 |werk=United Nations Development Group}}</ref> E...")